Den här sidan är översatt med AI. Den ursprungliga engelska texten läser du här.

STÖD

Hitta hjälp

Om något du läst här om feederism satte igång något tungt inombords — eller om din situation just nu inte känns bra — så är platserna nedan riktiga, förtroliga och vana att höra svåra saker. Ingen av dem behandlar din läggning i sig som problemet. Du behöver inte prata om fetischen för att få hjälp: det räcker att berätta vad det handlar om — oro, press, mat, ensamhet.

Vid akut fara

Ring genast 112 — det gemensamma europeiska larmnumret (SOS Alarm), som i Sverige är gratis och nås dygnet runt. Om det finns fara för att du skadar dig själv, eller om ett självmordsförsök är på väg, är 112 rätt nummer.

Om en partner pressar, kontrollerar eller skadar dig

Press att gå upp till en vikt du inte valt själv; något som blandas i din mat utan din vetskap eller ditt samtycke; straff när du säger nej — genom tystnad, skuldbeläggning eller hotet om att bli lämnad — allt det är en form av tvång och räknas, även om ingen lyft en hand. Samtycke gäller inte en gång för alla: du kan dra tillbaka det när som helst, utan förklaring och utan förhandling.

SverigeKvinnofridslinjen116 016

Gratis och dygnet runt, anonymt, och samtalet syns inte på telefonräkningen. En nationell stödtelefon (NCK, Uppsala universitet) för dig som utsatts för hot, våld eller övergrepp — fysiskt, psykiskt eller sexuellt — även närstående och yrkesverksamma kan ringa. Du kan ringa även om du ännu inte vet om det du är med om ska kallas ”våld”. Det äldre numret 020-50 50 50 fungerar fortfarande. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

AkutAkut fara112

Om det pågår våld nu eller din säkerhet är hotad, svarar 112 i hela Sverige, gratis och dygnet runt. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

Om mat, vikt eller matningen skenar iväg eller skrämmer dig

Sådana svårigheter säger inget dåligt om dig — bara att något blivit för tungt att bära ensam. Du behöver ingen diagnos och ingen dramatisk historia för att få hjälp; det räcker att det är tungt. En dygnetruntlinje enbart för ätstörningar finns inte i Sverige — platsen nedan är en stödlinje med begränsade tider, och vid sidan av den vilar den tryggaste vägen ofta på din vårdcentral. Utanför öppettiderna finns alltid 112 och Självmordslinjen 90101.

SverigeÄtstörningslinjen · Frisk & Fri020-20 80 18

Stödlinjen hos Frisk & Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) — bemannad av personer med egen erfarenhet och utbildade volontärer. Inte gratis 0800-nummer och inte dygnet runt: du betalar din operatörs samtalsavgift, och tiderna är begränsade — må 19–20, ti 13–14 & 19–20, on 13–14 & 19–20, to 19–20, sö 19–20. Utanför de tiderna: ring 112 vid fara, eller Självmordslinjen 90101 för att prata med någon. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

SverigeDin vårdcentral som första steg

Säg helt enkelt att mat och vikt skenar iväg och att du behöver stöd. Du behöver inte berätta något om feederism eller om vad som händer i ditt privatliv för att bli remitterad vidare till psykoterapi eller en specialiserad ätstörningsmottagning. Rådgivning dygnet runt finns också på 1177.

AkutMedicinsk nödsituation112

Vid en akut nödsituation — svimning, kraftig hjärtklappning, fara för att du skadar dig själv — svarar 112 på varje medicinsk nödsituation, gratis och dygnet runt. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

Om du har tankar på att skada dig själv

Sådana tankar betyder inte att det är något fel på dig. De betyder att du just nu bär mer än en människa kan bära ensam. Du behöver ingen plan, ingen diagnos och inget skäl som låter ”allvarligt nog”: det räcker att det är tungt. I Sverige kan du dygnet runt, gratis och anonymt, vända dig till Självmordslinjen.

SverigeSjälvmordslinjen · Mind90101

Gratis, anonymt och dygnet runt, per telefon och chatt (chatten på mind.se). Numret skrivs också ”901 01”. Platsen att prata med en människa i en kris. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

AkutAkut fara112

Vid akut fara, stark impuls eller ett försök — i hela Sverige, gratis och dygnet runt. Du kan ringa för dig själv eller för någon du är orolig för. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

Om du söker en behandlare som inte dömer dig för din fetisch

Ärligt: något officiellt register över ”kink-medvetna” terapeuter finns inte i Sverige. Enskilda behandlare ser sig själva så. I stället för en lista som snabbt blir inaktuell — här är tecknen som hjälper dig känna igen rätt person.

InternationelltKink Aware Professionals

Ett register (på engelska) som drivs av NCSF över terapeuter, läkare och jurister med erfarenhet av fetischer. Här ses en fetisch som något att förstå — inte som en sjukdom att bota. Senast kontrollerat: 2026-09-13.

Att noteraEn sexpositiv, fördomsfri hållning

Det är ingen titel utan en hållning. Bra hjälp börjar inte med ”hur får vi bort det här”, utan med ”vad ger det dig, och hur lever du med det”. Redan vid första samtalet får du fråga hur mycket erfarenhet någon har av icke-normativa sexuella läggningar. Att Socialstyrelsen 2009 tog bort fetischism som diagnos är ett stöd att luta sig mot: det här är inte en sjukdom.

FrågaTre frågor vid ett första samtal

Har personen redan arbetat med människor med icke-normativa sexuella läggningar? Ser hen fetischen som något att förstå eller något att arbeta bort? Kan du prata om mat och vikt utan att någon räknar kalorier över axeln på dig? Svaren läser du ofta mer i tonen än i orden — och att byta till någon annan efter ett enda samtal är helt och hållet din rätt.

Se uppVarningstecken

Ord som ”perverst”, ”avvikande” eller ”störning” ur behandlarens mun, och löftet att ”bota” fetischen, är ett tecken på att söka någon annanstans. Var också försiktig med privata ”kurser” eller BDSM-”coachning” som säljs som utbildning: det är inte professionell hjälp, står under ingen som helst tillsyn — och är ibland just den dynamik den här sidan varnar för.

Att be om hjälp är inget svek — inte mot fetischen, inte mot den du är tillsammans med, och inte mot gemenskapen. Hjälpen riktar sig mot det som gör ont; aldrig mot att du längtar efter något. Om det är lättare att visa än att berätta kan du öppna den här sidan hos en behandlare och börja samtalet härifrån.

De här numren kontrollerades den 13 september 2026 — med en ärlig reservation: i Sverige finns ingen egen krislinje enbart för ätstörningar som är öppen dygnet runt. Vid tvekan svarar 112 på varje nödsituation, och för en kris där du vill prata med en människa finns Självmordslinjen 90101 dygnet runt.

Innehållet på den här webbplatsen kan ha bearbetats, formaterats och genererats med hjälp av AI.